jag vandrade efter en kille, han hade en mamma

gick på vägen, arg på allt och alla, tänkte nu ska jag gå i timtals och bara få glömma allt, musiken på högsta volym, h´s musik på högsta volym, plötsligt ser jag en liten kille, kanske nio år det första jag tänker är "bajs, varje gång jag spottar tror han väl jag spottar på han" han gick verkligen jättefort, svängde in på en gård och där satt en vad jag förmodar mamma, hon var snygg och vips var mina arga tankar borta. efteråt fantiserade jag en stund om henne, blev arg på mig själv och började vandra hem.

tankarna går bara till dig h.