nej tack, helst vill jag bara vara själv och om det måste vara en loska lägger jag den helst själv.
tillbaka från piteå nu, kom hem igår, stökigt, går knappt komma in i lägenheten plus att det luktar bajsäckligt men det är okej för mig. om man tittar på min historik är jag ingen städerska helt enkelt och när jag känner att det inte går andas eller så då öppnar jag balkongdörren så kommer det lite frisk luft. klart om det.
var på graven, om en vecka har det gått två månader, kan inte förstå hur det ska kunna gå så, vill att tiden ska stå still så att det fortfarande kan kännas som att det går att ta tillbaka, för det gjorde det i början och helt plötsligt vaknar du en morgon och nej det finns inte kvar, inte det där hoppet som höll dig ovanför, ovanför någonting. men ibland hopppar hoppet upp, underbart. missusa och jag var ute och promenixade i piteå och la oss på marken och spanade in stjärnorna, fem stjärnfall, det var galet, det var du! hon lugnade mig och sa att hon trodde vi kommer möta h igen, skönt känsla, men vill gärna ha det bekräftat även om jag tror det, kan inte gå och tro och vänta sen blir det inte så, vägrar.
om två veckor och tre dagar skulle h ha fyllt arton, ta körkort, köpa egna cigaretter (som hon förresten slutat med) men hur som helst, fått gifta sig, skit samma en massa saker.,
nu behöver jag tid och tänka, adjö!
"om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? ..."
torsdag 30 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar